Bospar – ny låneform i amorteringskravets kölvatten

Att spara via sin hyresgivare, populärt kallat bospar, för att via ”hyrköpsavtal” lättare kunna bli ägare till en egen bostad har varit möjligt under en längre tid. Det senaste året har emellertid antalet hyresgivare och bostadsrättsföreningar som erbjuder möjligheten ökat. Anledningarna är de ständigt ökande bostadspriserna samt bankernas tuffare krav på utlåning. Amorteringskravet på nytecknade bolån som träder i kraft den 1 juni har förmodligen också en avgörande inverkan på att det just nu dyker upp fler bospar-produkter.

Så här fungerar bospar

Bospar är ett sätt för en hyresgäst eller bostadsrättsinnehavare att genom hyran/bostadsrättsavgiften spara pengar som kan användas till kontantinsats för en ny bostad. I tillägg till själva hyran eller avgiften erläggs en extra betalning som läggs i en pott. För hyresgästen är idén att potten förr eller senare kan användas till kontantinsatsen för att köpa bostaden när hyresrätten omvandlas till bostadsrätt. För bostadsrättsinnehavare används potten istället för att skapa ett utrymme för innehavaren att, något förenklat, byta bostad.

De pengar som sätts över i bospar placeras i princip på ett sparkonto som löper med rörlig ränta. Räntan bestäms av avkastningen på de räntebärande papper utgivna av exempelvis stat, kommun och företag som förvaltaren av bosparprodukten väljer ut. Idén är att sparandet ska växa säkert och därmed är risken i placeringarna mycket låg.

Hyrköpsavtal – en lösning för storstäderna

Ombildningar av hyresrätter till bostadsrätter sker framför allt i storstäderna. Med den ständigt ökande prisnivån på bostäder i Stockholm, Göteborg och Malmö blir marknadsvärdet, och genom det också priset, för en bostadsrätt efter ombildning högt. Det innebär att möjligheten för de flesta hyresgäster att kunna köpa sin bostad blir mycket låg. Med hyrköpsavtal är tanken att fler hyresgäster ska kunna bo kvar i sina bostäder när ombildning sker.