Det här förbjuder den nya lagen för e-handel

Betalbolag får inte längre presentera krediter som förstahandsval vid e-handel. Det säger den lag som träder i kraft nästa vecka. Lagförslaget har fått kritik från bland annat Klarna, Bankföreningen och partier som Moderaterna och Liberalerna för att det ska ha innehållit försämringar för konsumenten. Trots det valde riksdagen att rösta igenom regeringens proposition.

Kreditköp i e-handel ska vara ett aktivt val

Vi har tidigare rapporterat om regeringens, och finansmarknadsminister Per Bolunds, förslag om att reglera betaltjänsters sätt att presentera betalalternativ vid e-handel. Efter att ärendet stötts och blötts valde riksdagen att säga ja till förslaget, som nu börjar gälla från den 1 juli 2020. Det innebär att krediter inte får visas som det förvalda betalmedlet vid e-handel.

Läs mer: Regeringen vill begränsa marknadsföringen av krediter

Många betaltjänster har idag ett upplägg där faktura- eller delbetalning presenteras först i listan av betalningssätt, eller till och med är förvalda. Men nu ska det alltså bli slut på det. Enligt lagen ska de betalmedel som inte innefattar kreditköp alltid presenteras först. Den som handlar på nätet ska alltså inte kunna lockas till att köpa på kredit genom att det visas högst upp.

Dessa betalningssätt får heller inte vara förvalda, så att konsumenten måste göra ett aktivt val att inte köpa på kredit. Enligt forskning är vi nämligen mer benägna att välja det alternativ som dyker upp först eller är förvalt vid presentationer av olika betalalternativ, menar Per Bolund. Konsumenten ska ta en kredit för att den vill det och inte för att det redan är ikryssat.

”Riksdagen anser i likhet med regeringen att det är viktigt att konsumentskyddet vid e-handel förbättras”, står det i beslutet.

Kritik från betaltjänster och politiker

Lagförslaget har tidigare stött på hård kritik från flera håll. Bland annat från Sveriges största e-handelsleverantör Klarna, vars betaltjänst påverkas av beslutet. De menar att deras fakturalösning inte borde omfattas av lagen. Istället borde den likställas med banköverföring eftersom fakturan är gratis i 14 dagar. Den kostar alltså först om konsumenten inte betalar enligt avtal.

Betalföretaget menar också att 14-dagarsfakturan ger ett extra skydd åt konsumenten eftersom personen då kan få hem varan och kontrollera den innan betalning måste ske. Om betalning skulle utebli tillkommer dock en påminnelseavgift på 60 kronor, samt en dröjsmålsränta på 24 procent. För den som inte har möjlighet att betala kan det alltså bli en dyr historia.

Liberalerna och Moderaterna kritiserar lagen

Även flera partier har kritiserat förslaget och delvis ställt sig på Klarnas sida. Liberalerna har påpekat att lagen är för bred och vill att den tydligare ska skilja mellan krediter som innebär ränta och avgifter direkt, och de som inte kostar något om betalning sker i tid. Moderaterna har varit inne på samma spår och håller med om att faktura kan innebära ett extra skydd.

Moderaterna lyfter dock fram ytterligare en risk med den nya lagen. Kravet om hur krediter får presenteras gäller nämligen bara om det finns olika betalningsalternativ. De menar därför att det finns en risk att e-handlarna tar bort möjligheten att betala direkt för att kringgå lagen. På så sätt kan de presentera kreditköp som sitt första – och ända – betalalternativ.

Trots kritik träder alltså den nya lagen i kraft nästa vecka. Lagen ska dock utvärderas igen om ett år. ”Det ska blir intressant att se utvärderingen som ska göras längre fram”, säger Klarnas Sverigechef Joakim Lundberg i en kommentar till Di Digital.

Läs mer: Vad kostar kreditköp egentligen?