Från sambo till gift – hur påverkar det er gemensamma ekonomi?

Emil Jansson
oktober 15, 2019

Brudklänning som ska sys upp, ringar som ska väljas och gästlista som ska pusslas ihop… Det är lätt att svepas upp i allt vad det innebär att planera ett bröllop och glömma att det faktiskt är ett avtal som ingås. Mitt i bröllopshysterin är det därför också viktigt att ta sig tiden att prata om vilka juridiska skillnader det finns mellan att vara sambo och gifta, och hur dessa kommer påverka er gemensamma ekonomi. På så sätt bäddar ni för en ekonomisk framtid ni båda kan känna er trygga med.

Skillnad mellan sambo och gift

Försörjningsplikt

Med löftet om att finnas där för varandra i nöd och lust kommer också en plikt att hjälpa till ekonomiskt om den andra inte längre kan försörja sig själv, den så kallade försörjningsplikten. Försörjningen avser dock endast kostnader som räknas till familjens underhåll. I praktiken innebär det att om din andra hälft skulle bli arbetslös eller sjukskriven en längre tid och inte kan försörja sig, har du enligt lag en skyldighet att se till att denne har tak över huvudet och mat på bordet, och vice versa.

Med tanke på att drygt 25 000 skilsmässor och 50 000 äktenskap ägde rum förra året, enligt statistik från SCB, kan det vara en god idé att känna till hur försörjningsplikten påverkar er om ni skulle vilja gå skilda vägar i framtiden. När skilsmässan trätt i kraft svarar varje part i regel för sin egen försörjning. Däremot gäller alltid försörjningsplikten fram tills att skilsmässan fullföljts. Om ni inte är överens om att skiljas eller om ni har ett hemmaboende barn under 16 år krävs en betänketid på minst 6 månader innan skilsmässan realiseras, under vilken ni båda har försörjningsplikt gentemot varandra.

LÄS MER: Måste ett bröllop vara dyrt? Inte alls, så kan du få ditt drömbröllop billigt!

Underhållsskyldighet

Det finns ett undantag till regeln om att varje part ansvarar för sin egen försörjning efter skilsmässa. I specialfall kan den ena parten ha en underhållsskyldighet. Detta tillämpas dock restriktivt och avser oftast bara en omställningsperiod under vilken den ena parten har möjlighet att förbättra sina förutsättningar, exempelvis genom att utbilda sig för att få ett bättre jobb.

Hur mycket som ska betalas sätts individuellt och beror på den ena makens behov av underhåll och den andra makens förmåga att betala. Det kan också finnas undantagsfall där underhållsskyldigheten varar längre än en omställningsperiod, ibland till och med på obestämd tid. Det beror helt enkelt på hur stort den enes behov är och den andras betalningsförmåga.

Giftorätt

Giftorätt är en annan bestämmelse som automatiskt tillfaller er när ni ingår äktenskap. Denna rätt aktualiseras först vid en bodelning på grund av skilsmässa eller dödsfall. En bodelning innebär att er egendom delas upp mellan er och enligt bestämmelsen ska all egendom som är giftorättsgods delas lika. Det innefattar all egendom som inte är enskild.

Till enskild egendom räknas sådant som getts i gåva av någon annan än den andra maken med villkoret att det ska vara makens enskilda egendom. Det samma gäller för egendom som ärvts eller erhållits genom testamente där det i testamentet framgått att det skulle vara enskild egendom. Däremot säger lagen att eventuell avkastning från enskild egendom ska räknas som giftorättsgods och delas lika. Det kan handla om utdelning på aktier eller en vinst vid försäljning av enskild egendom.

Exempel: Make 1 har ärvt huset hen växte upp i av sina föräldrar. I testamentet fanns inget villkor om att det skulle vara hens enskilda egendom och därför utgör den giftorättsgods. När makarna nu begär skilsmässa ingår huset i bodelningen och dess värde ska delas lika mellan dem. Make 1 vill inte sälja huset och måste då ”köpa ut” make 2 till halva bostadens värde.

Arvsrätt

Som gifta ärver ni automatiskt varandra, något ni inte gör som sambos. Om ni har barn ihop ärver maken först vid eventuell bortgång och barnen får ut sitt arv först när båda föräldrarna gått bort. Om någon av er däremot har barn sedan tidigare, så kallade särkullbarn, har dessa rätt till sitt arv direkt om föräldern skulle avlida. Med andra ord har den avlidnes egna barn rätt till arvet före den kvarlevande maken. Vad innebär det i praktiken? Vi illustrerar med ett exempel.

Exempel: Make 1 har inga barn. Make 2, däremot, har två barn sedan tidigare. Plötsligt avlider make 2. En bodelning genomförs då där sådant som räknas som giftorättsgods delas lika, varav make 1 får hälften. Den andra hälften, som tillhörde make 2, går direkt till särkullbarnen. Make 1 ärver med andra ord inget från sin make, trots att de var gifta.

Bör ni skriva ett äktenskapsförord?

Det händer alltså en hel del när ni går från att vara sambos till äkta makar. För att få en bra start på ert liv tillsammans, och ett smärtfritt avslut, är det viktigt att prata om dessa skillnader och vad som händer om ni i framtiden skulle vilja gå skilda vägar. Genom att upprätta ett äktenskapsförord kan ni komplettera lagens regler så att de passar just er situation.

I äktenskapsförordet kan ni reglera vilken egendom som ska räknas som ”enskild” och hållas utanför giftorätten. Kanske är någon av er företagare och har ett privat pensionssparande? För att vara säker på att få behålla hela företaget och pensionen vid en bodelning är det viktigt med ett äktenskapsförord. Det är också särskilt viktigt om det finns särkullbarn med i bilden så att allt blir som ni önskar för de efterlevande vid eventuell bortgång.

Om ni överväger att skriva ett äktenskapsförord kan det vara bra att ta hjälp av en juridiskt kunnig person. På så sätt försäkrar ni er om att avtalet blir korrekt utformat. Det går också att upprätta ett äktenskapsförord under själva äktenskapet och det går att ändra och upphäva det i framtiden. Vår erfarenhet är dock att det är bäst att göra det innan giftermålet äger rum så att ni är överens innan ni säger ”ja” till varandra. Gör plats för juridisk rådgivning i er bröllopsbudget, vetja!