Klarar du en större oväntad utgift?

Ylva Gren
januari 16, 2019

Skulle du klara av en oväntad uppgift? Vi hjälper dig på vägen!

Om du plötsligt måste lägga ut ett belopp på 15 000 kr direkt, kan du göra det? Kan du även hantera en oförutsedd utgift på 30 000 kr? Det är många svenskar som inte kan det. Undersökning efter undersökning de senaste åren har visat att många hushåll i Sverige lever på mycket snäva marginaler.

En genomgång av undersökningar från bland annat Swedbank och inkassobolaget Lindorff (numera Lowell) visar att omkring ett av fyra hushåll inte kan klara en utgift på 15 000 kr. För större belopp än så är situationen givetvis ännu mer besvärlig.

Många klarar inte att betala 5000 kr

Swedbanks undersökning visar att 24 procent av de tillfrågade inte kan betala en oförutsedd utgift på omkring 10 000 kr. Dessa hushåll har alltså ingen möjlighet att exempelvis betala en lite dyrare bilreparation med sparade pengar, utan kanske måste ta ett privatlån.

Detta är dock kanske inte den mest anmärkningsvärda siffran. Undersökningen visar nämligen också att omkring 14 procent av de tillfrågade inte kan betala en räkning på 5000 kr. Unga vuxna och ensamstående kvinnor är särskilt sårbara för utgifter man inte har räknat med.

Lindorffs undersökning visar på ungefär samma siffror. Här presenteras också att ungefär en tredjedel av de tillfrågade har möjlighet att betala en räkning eller annan skuld på 30 000 kr. I undersökningen finns också att läsa att det framför allt är åldersgruppen 18 – 35 år som har problem med att få fram pengar till oförutsedda utgifter.

Lösningen är att börja spara

När den oväntade räkningen dyker upp (för det gör den förr eller senare), och det saknas pengar på kontot, är ett handlån från vänner eller familj, ett snabblån eller ett mindre privatlån en väg att gå för att klara utgiften. Det är dock inte en ekonomiskt hållbar lösning i längden.

Den enda lösningen för att läka en sårbar ekonomi är att börja spara, och det omedelbart. Det kan upplevas som en övermäktig uppgift att börja spara när vardagen knappt går ihop som det är, men något annat alternativ för en tryggare ekonomi finns inte.

Det naturliga tipset är att sätta undan en liten slant via autogiro varje månad. Beloppet spelar mindre roll inledningsvis – det viktiga är att sparandet kommer igång.

Fler behöver ha en relativt trygg privatekonomi

Swedbank har tagit fram ett mått på vad man menar är en ”relativt trygg privatekonomi”. Det handlar om att man ska ha minst två månadslöner i buffert och dessutom klara av att spara tio procent av månadslönen (efter skatt).

Idén är att ett sådant sparande dels ger en trygghet i längden, dels gör att man klarar mer akuta brister i ekonomin. Om man kan spara tio procent av inkomsten månadsvis är bufferten på ett par månadslöner alltid mer eller mindre säker. Behöver man ta av bufferten någon gång fylls den nämligen sedan löpande på igen.

Testa dig själv!

Om du har läst så här långt har du förmodligen funderat något på hur du och ditt hushåll ligger till. Hur robust är egentligen din egen ekonomi?

Ta gärna tillfället i akt att testa din ekonomi. Klarar du en oförutsedd utgift på 5000 kr, 10 000 kr, 20 000 kr eller 30 000 kr? Hur mycket har du sparat ihop i en buffert för arbetslöshet eller sjukdom? Klarar du Swedbanks mått, det vill säga har du en relativt trygg privatekonomi?

Att göra det här testet tar inte många minuter och du kan få värdefulla insikter kring om du kanske behöver göra förändringar i din ekonomi.

Utan inkomst – hur länge klarar vi oss?

I sammanhanget kan det vara intressant titta på en undersökning som Länsförsäkringar Bank gjorde 2017. Frågan till de tillfrågade var hur länge de skulle klara sig helt utan inkomst, det vill säga hur länge eventuella sparade pengar skulle räcka för att hålla hushållet flytande.

I undersökningen framkom att 14% av de tillfrågade inte skulle kunna klara hushållsekonomin i en månad. De sparade pengarna skulle helt enkelt ta slut inom 30 dagar. Undersökningen kom, intressant nog, fram till att den ordinarie inkomsten var av mindre vikt för möjligheten att klara sig utan inkomst.

Bland höginkomsttagarna (en lön på mellan 45 000 – 50 000 kr per månad enligt undersökningen) menade hela 17% att de inte skulle klara en månad. Den mest sårbara gruppen visade sig emellertid vara den med inkomster på mellan 15 000 – 20 000 kr per månad.

Det är alltså många som absolut skulle behöva spara mer för att klara krissituationer i ekonomin. Samtidigt visade undersökningen att närmare hälften av de tillfrågade skulle klara sig mer än sex månader på sparade medel. Föga förvånande är det åldersgruppen 40-69 år som har den mest robusta ekonomin.

De kompletta siffrorna från undersökningen ser ut så här:
• En månad eller mindre = 14%
• Två månader = 8%
• Tre månader = 8%
• Fyra till sex månader = 12%
• Sex månader eller mer = 48%
• Vet ej = 10%