Regeringen vill begränsa marknadsföringen av krediter
Regeringen, med finansmarknadsminister Per Bolund i spetsen, lämnade i veckan in ett förslag till riksdagen om att reglera marknadsföringen kring kreditbetalningar på nätet. Det rapporterar bland annat Expressen. Bakgrunden till förslaget är ett växande skuldberg bland svenska hushåll och att betaltjänster som Klarna erbjuder snabba krediter som förval vid e-handel.
Ökning av kreditskulder
Redan förra sommaren meddelade finansmarknadsministern att regeringen har som ambition att förbjuda att betaltjänster har kreditbetalning som förstahandsval eller förval i e-handelskassor. Detta är något som flertalet gånger har kritiserats av betaljätten Klarna, som på sin hemsida skriver att det inte är något ”som staten varken bör eller ska lagstifta om”.
Grunden till regeringens lagförslag är bland annat en rapport från Kronofogden, som SvD rapporterat om. Rapporten visar att svenska hushålls skulder ökade med 12,7 procent till 9 miljarder kronor under det första halvåret 2019. Skulder kopplade till e-handeln var bland de vanligaste och bara hos Klarna ökade medianskulden från 1 816 kr 2016 till 4375 kr förra året.
Slår mot marknadsföringen
Flera betaltjänster har idag en struktur där kreditalternativ presenteras före andra betalmetoder när kunden ska betala online. I vissa fall är till och med kreditbetalningen förifylld som val, vilket innebär att konsumenten aktivt måste välja att inte handla på kredit. Enligt Bolund leder det till att kunderna ”knuffas in i att ta en kredit” och till att dra på sig skulder.
Enligt finansmarknadsministern är det nödvändigt att förbjuda sådan marknadsföring då e-handelsbranschen inte själva kunnat ta ansvar och se över sina affärsmodeller. Konsumenter ska ta en kredit för att de vill och inte för att det är förvalt.
Klarna motsätter sig förslaget
Som den största aktören på marknaden har Klarna redan varit i diskussioner med politiker om svenska hushålls ökade skulder. Bolaget skriver i ett blogginlägg att de tycker att det är bra att krediter med avgifter och ränta regleras enligt lagförslaget, men är samtidigt kritiska mot att de förbjuds från att premiera sin fakturabetalning ”få först, betala sen”.
Betalningsmetoden, som ofta är förvald för Klarnas kunder, är kostnadsfri i 14 dagar och genom att betala på faktura får konsumenten ett skydd vid köp på nätet. Därför borde den enligt Klarna likställas med Swish och direkt banköverföring, skriver bolaget i inlägget som har titeln ”Regeringen har tyvärr inte förstått vad som utgör konsumentskydd online”.
Trots stark motsättning har alltså lagförslaget nu nått riksdagen. Skulle det bli verklighet träder det i kraft redan 1 juli 2020 och konsekvenserna för de som inte rättar sig efter det kan då bli böter och i värsta fall näringsförbud, skriver SvD.