Storstad eller småstad? – Skillnader för ekonomin

Emil Jansson
March 16, 2017

Hustak på frågetecken

Går du i tankar att byta storstadslivet mot livet på landet, eller vice versa? Utöver det mest uppenbara, som bostadspriser och resekostnader bör du också överväga en mängd andra mindre uppenbara kostnadsskillnader mellan livet i storstaden respektive småstaden. Lånapengar tar här upp lite av vad som är värt att tänka på innan flyttlasset går mot grönskan eller betongen.

Bostadspriserna

Livet i storstaden kan kännas lockande för många, såväl unga som gamla. Och det handlar i slutänden givetvis om var man trivs bäst, då livskvalitet och livsglädje inte är något som kan prisbestämmas. Men vad är det som gör storstaden attraktiv, framförallt ur ett privatekonomiskt perspektiv trots de höga bostadspriserna? Vi ska inleda med att kika lite snabbt på prisbilden, och därefter andra ekonomiska faktorer som påverkar din privatekonomi utifrån var du bosätter dig.

Bostadspriserna i centrala Stockholm är idag rekordhöga, med ett medelpris på nästan 100 000 kronor per kvadratmeter. Detta går att jämföra med medelpriset per kvadratmeter i Sverige som ligger på cirka 40 000 kronor. I hela riket har bostadsrättspriserna också stigit med 8% senaste 12 månaderna. Detta betyder rent procentuellt att ökningen i Stor-Stockholm är lägre än i andra storstäder som exempelvis Göteborg (13%) eller Malmö (15%). Dock gäller ökningen i centrala Stockholm bostadsrätter som redan har ett högre pris, vilket betyder att prisökningen i pengar är minst sagt lika stor som de flesta andra ökningar runt om i landet.

Hur ser det ut för Stockholm när det gäller villor då? Ökningen är även där mycket hög, cirka 9% under de senaste 12 månaderna i hela Sverige. Medelpriset per kvadratmeter i riket är cirka 25 000 kronor per kvadratmeter, att jämföra med Stockholms län där villapriserna ”bara” ökat med 6% (fjärde lägsta ökningen bland landets län) men samtidigt har ett medelpris på nästan dubbelt så mycket, närmare 45 000 kronor per kvadratmeter.

Lägsta ökningen på bostadsrättspriserna hittar du i Uppsala län (2%), Kalmar län (3%) och Stockholms län (5%), dock är Kalmar det enda av dessa län där kvadratmeterpriset är lägre än riksnivån med sina 17 000 kronor per kvadratmeter. Tittar man på prisbilden är det Västernorrlands län (13 777 kr/kvm), Blekinge län (16972 kr/kvm) och Gävleborgs län (17146 kr/kvm) som är billigast i landet. Värt att nämna är också att Blekinge och Västernorrland är två av de län där den procentuella ökningen är som högst.

Vad gäller villapriserna ser det relativt lika ut, med de lägsta prisökningarna procentuellt sett i Västerbottens län (2%), Uppsala län (5%) samt Jämtlands län (5%). De lägsta priserna per kvadratmeter hittar du bland villorna i Värmlands län (11 762 kr/kvm), Västernorrlands län (12 125 kr/kvm) och Gävleborgs län (12 443 kr/kvm).

Hus frågetecken

Dolda levnadskostnader

Så, vart du väljer att bo har en stor inverkan på din ekonomi i ett tidigt skede när du först och främst ska köpa bostadsrätt eller hus beroende på var i landet du tänker bosätta dig. Utöver det mest självklara som bostadspriset, månadsavgifter och amorteringar så kan det även skilja sig mycket i levnadskostnader beroende på om du bor i småstad eller storstad. Vi talar då om dolda levnadskostnader. Även om du hittar ett boende som är exempelvis 100 000 kronor billigare än ett likvärdigt boende på en annan geografisk plats så kan detta ändå bli en förlustaffär i längden.

Om vi tar ett väldigt simpelt hypotetiskt exempel: Du bor och arbetar i centrala Stockholm men vill hitta ett billigare boende. Bland dina val finns det en bostadsrätt i Haninge för 2,2 miljoner kronor samt en likvärdig bostadsrätt i Eskilstuna för 1,4 miljoner kronor. Vid första anblick är det uppenbart vilket boende som är det billigaste alternativet.

Frågan är hur levnadskostnaderna ser ut i längden? En uppenbar extra utgift blir resvägen till arbetet, med månadskort för tåg och lokaltrafik eller drivmedel, parkering och slitage som största utgift. Boendet i Haninge skulle å andra sidan resultera i endast en bråkdel av de kostnaderna. Vad som kan vara värt att ta med i beräkningarna också är restiden, som faller under kategorin livskvalitet. Fråga dig själv hur mycket är det värt för dig att spendera flera timmar om dagen med resor till och från jobbet?

En annan uppfattning många också har är att det finns fler jobb i storstaden, samt bättre löner. Att antalet jobb oftast är fler i storstaden är helt korrekt och ett fullt rimligt antagande. Jobbar du inom IT-sektorn exempelvis så är ju chansen större att det finns jobb för dig i Stockholm än i Arjeplog. Men om du däremot är sjuksköterska så finns det inget som säger att det inte finns bättre arbetsmöjligheter för dig i Arjeplog. Antalet lediga tjänster är förmodligen fortfarande fler i storstaden, och snittlönen högre. Men det gamla ekonomiska begreppet tillgång och efterfrågan förklarar situationen perfekt. Efterfrågan må vara mindre, men behovet är större för de färre tjänsterna. Detta ger i sin tur en bättre förhandlingsmöjlighet för dig när det kommer till löneanspråk.

Slutsatsen av det här är att det är väl värt att överväga för och nackdelar även långsiktigt då du väljer bostadsort. Hur ser valfriheten ut när det gäller val av skola, arbetsplats och sjukvård? Hur ser prognoserna ut för bostadspriserna där du vill bo? Vill du ha ett nattöppet 7-Eleven runt hörnet eller vill du hellre höra fågelkvitter på morgonen istället? Livsglädje och livskvalitet är en faktor som är ytterst viktig i slutänden för att du ska känna dig hemma och trivas i ditt nya hem, oavsett var du bor.

Källor: Svensk Mäklarstatistik