Utbildningarna som lönar sig bäst

Ylva Gren
October 19, 2018

Livslön är ett begrepp som börjar ta plats i debatten kring utbildning, jobb och pension. Vad det i korthet handlar om är den totala lönen under livet från det att man tar studenten till det att man går i pension. Vid uträkning av livslön kan man beakta både studieår, studielån, pensionsavsättningar, faktiskt pension, risk för arbetslöshet, med mera.

Med livslön som jämförelsetal kan man enklare se vilka utbildningar som lönar sig och vilka som i stället ger så kallad ekonomisk förlust. Det man jämför med är gymnasieutbildning. Intressant nog är det inte alltid fördelaktigt att utbilda sig på högskola eller universitet. Vissa yrken har låga löner trots lång studietid, och det ger stora utslag på livslönen.

lönsamma utbildningar

I den här artikeln ska vi titta på:

  • Faktorer som avgör livslönen
  • Vilka utbildningar som ger ekonomisk vinst
  • Vilka utbildningar som ger ekonomisk förlust

Vad avgör din livslön

Livslönen är nettot när en lång rad både konkreta och mer teoretiska kostnader har dragits från det totala lönekuvertet i livet. Det som avgör livslönen är således både alla inkomster och alla kostnader som är förenade med yrkesvalet.

Att räkna ut det totala lönekuvertets storlek är inte svårt. Att få en konkret siffra på kostnaderna är lite svårare.

De punkter man brukar ta med är:

  • Studietid
  • Studielån
  • Skatter
  • Pensioner
  • Risk för arbetslöshet

Studietiden och studielånets storlek är centrala faktorer. Den som går vidare till högre studier efter gymnasiet får vänta på att komma in på arbetsmarknaden och dessa år ”kostar” pengar i utebliven lön. Studielånet påverkar också nettot eftersom det innebär lägre nettoinkomster när man börjar få lön, detta även om det är ett lån med låg ränta.

Risk för arbetslöshet påverkar vissa yrken mer än andra. I uträkningen används schabloner för att förenkla. Skatter och pensioner är andra faktorer som påverkar nettot.

Utbildningar som lönar sig

De utbildningar som ger högst livslön är lika med de utbildningar som brukar rankas som de mest prestigefyllda. Noterbart är att de åtminstone traditionellt sett är mansdominerade. Uppgifterna har vi hämtat från fackförbundet Sacos stora undersökning från 2014.

Den som utbildar sig till läkare får, trots att studierna tar många år i anspråk och skuldkvoten är hög till en början, en livslön på 26,1 miljoner. Det är nästan dubbelt så mycket som en person som utbildar sig till konstnär (se nedan) får, och nästan 60% mer än den som bara har gymnasieexamen i ryggen. Läkarna är faktiskt i särklass i ”löneligan”.

Jurister och ekonomer har i genomsnitt livslöner på 23,5 miljoner kronor. I förhållande till personer med endast gymnasium bakom sig är skillnaden 44%. Civilingenjörer och tandläkare följer på denna topp 5-lista för yrken med höga livslöner.

När tjänar man in sin utbildning?

Det kan i sammanhanget vara intressant att titta på vid vilken ålder ovan yrkesgrupper har ”tjänat” in studielån och studieår utan lön. För läkare och civilingenjörer sker det vid 33 års ålder. För övriga yrken ovan är studierna intjänade vid 34-36 års ålder.

Utbildningar som ger låg livslön

Utbildningar som ger en förhållandevis låg livslön är framför allt sådana som har fokus på vård, skola och omsorg. Studietiden är relativt lång samtidigt som snittlönen under det yrkesverksamma livet är förhållandevis låg. Enligt Sacos undersökning är det hela 40% av analyserade högskoleutbildningar som inte lönar sig i ett livsperspektiv.

En utbildning inom konst är, sett i ett livslönsperspektiv, ett mycket dåligt val. Under sitt yrkesverksamma liv kan en utbildad konstnär räkna med att tjäna 14,6 miljoner. Det är hela 10% mindre än den som börjar arbeta direkt efter gymnasiet. Arbetsterapeuter får ungefär samma livslön.

Läraryrket anses ofta vara lågbetalt. Sett ur ett livslönsperspektiv är det mycket tydlig. Livslönen för en grundskollärare är 15,2 miljoner, vilket är betydligt mindre än vad den som inte utbildar sig över huvud taget tjänar.

Sjuksköterskor och socionomer tjänar heller egentligen inte på att läsa på högskola och universitet. Livslönen för båda yrken är ungefär 16 miljoner kronor. Det är strax under vad en löntagare med bara gymnasium i ryggen tjänar under sin livstid.

Slutord

Siffrorna är tydliga. Den som väljer att utbilda sig till exempelvis grundskollärare eller socionom kan räkna med att i snitt tjäna mindre än den som inte går vidare till högre utbildning. Den som i stället väljer att utbilda sig till exempelvis jurist eller läkare får en livslön som vida överstiger snittet.

Med det sagt är givetvis inte alla utbildnings- och karriärvägar öppna för alla. Dessutom är det inte alla som önskar läsa vidare till ekonom, jurist med flera yrken med en hög snittlön. Livslönen är ändå en faktor som är viktig att ta med i beräkningen när man väljer karriär.

Läs mer

Siffrorna för olika utbildningar och yrken har vi hämtat från fackförbundet Saco. De är från en undersökning genomförd 2014 men de torde vara fullt aktuella även idag. Du kan läsa mer om resultaten på Sacos webbplats här.

För mer information om olika karriärvägar, fakta om löner med mera, kan vi rekommendera sajten Allastudier. Arbetsförmedlingen har givetvis också omfattande information om yrkesvägar.